Alpkajan vid Knebildstorp 25 juni 2015. Foto: Alexander Bloemer |
.
. . kommer fågeln att bli accepterad av höga vederbörande som spontant
förekommande, eller ska den för all framtid betraktas som en rymling från en
okänd bur någonstans?
Alpkajan hittades av en av stugägarna på Knebildstorps koloniområde på morgonen 25 juni. Den fanns kvar i detta område hela dagen och sågs även under åtminstone förmiddagen dagen därpå. Fågeln alternerade mellan att vistas vid en fågelmatning inne i koloniområdet och att röra sig i området på andra sidan Tylösandsvägen, det vill säga runt Lidl-butiken, Burger King och Äventyrslandet. Ganska komiskt blev det när den fattade posto uppe på huvudet på en av Äventyrslandets dinosaurie-modeller.
Alpkajan hittades av en av stugägarna på Knebildstorps koloniområde på morgonen 25 juni. Den fanns kvar i detta område hela dagen och sågs även under åtminstone förmiddagen dagen därpå. Fågeln alternerade mellan att vistas vid en fågelmatning inne i koloniområdet och att röra sig i området på andra sidan Tylösandsvägen, det vill säga runt Lidl-butiken, Burger King och Äventyrslandet. Ganska komiskt blev det när den fattade posto uppe på huvudet på en av Äventyrslandets dinosaurie-modeller.
Alpkajan tar en paus på en av Äventyrslandets dinosaurier. Foto: Ole Olsson |
Men åter till frågan i rubriken. Det
är fascinerande vilket engagemang frågan om spontanitet väcker. Drygt 140
inlägg på ett dygn i en tråd på Facebook talar sitt tydliga språk. Är det över
huvud taget möjligt att en fågel som normalt är stationär på hög höjd, och som
närmast förekommer i Alperna, kan dyka upp i Sverige? Jag skulle vilja svara
ett klart ja, fast jag vet naturligtvis inte.
Men
varför då ett ja? Jo, senare tiders landvinningar inom fågelforskningen har
lärt oss att fåglar flyger mycket fortare och i längre etapper än vad vi
tidigare trott. Studierna av jämtländska dubbelbeckasiner med ljusloggar visar
att dessa fåglar varje år flyger nonstop Jämtland-Nigeria på tre dygn. Detta är
bara ett av flera häpnadsväckande exempel. Andra, ännu opublicerade, studier
med gps-sändare visar att större fåglar kan flyga på 5000 meters höjd med en
hastighet av runt 100 km/tim när de hittar förliga vindar. Det är inte utan att
man undrar, och fascineras av, vad som händer högt där uppe i luften!
När
det sedan dyker upp vitkronade stenskvättor i Nordeuropa (senast i Polen i maj
i år), innebär det indikationer på att även fåglar som normalt är stationära
ibland kan fara iväg långt från det normala hemområdet. Hur detta sker är höljt
i dunkel, men i åtminstone ett fall sammanföll uppdykandet av en vitkronad
stenskvätta på Brittiska öarna med nedfall av röd ökensand från Sahara. I det
fallet hade sanden (och kanske även stenskvättan) först lyfts upp i högre
luftlager och därefter förts norrut med vinden.
Förhoppningsvis
kommer fortsatta tekniska landvinningar att kunna ge svar på fler frågor om
fåglarnas häpnadsväckande färder. Det är naturligtvis mycket möjligt att
alpkajan i Halmstad rymt från en bur, men det är nog för tidigt att utesluta
att den faktiskt kan ha tagit sig hit för egen maskin.
I
den långa diskussionen på Facebook har det också kommit fram flera andra
intressanta frågor. En viktig fråga är naturligtvis den illegala verksamheten
med fåglar i bur. Detta är en fråga som SOF-BirdLife främst arbetar med via
BirdLife på Europa- och världsnivå. Men alla ska veta att detta inte är ett
lätt arbete. Den illegala handeln med djur är oerhört omfattande. Det sägs
ibland att det är den illegala handel som omsätter mest pengar efter handeln
med vapen och droger. Handeln med djur bedrivs dessutom ibland av samma nätverk
som sysslar med vapen och/eller droger. Med andra ord är det svårjobbat, och
det är inte mycket man som enskild skådare kan bidra med. Det skulle ändå vara
mycket värdefullt med tips. Hör gärna av er om ni ser eller hör något om
burhållna fåglar som inte borde finnas i bur!
(AW)